Trollen har redan fyllt ett och jag tycker det är dåligt av mig att jag inte skrivit min förlossnings berättelsen innan. Men bättre sent än aldrig. Blev inspirerad av Sofie som skrivit sin.
Förlossnings berättelse
& en liten tid innan
Som blivande tvillingmamma hade det pratats mycket om att man skulle förberedda sig på att barnen evt skulle behöva ligga på neo då de brukar komma förtidigt och eftersom de då är två st brukar de inte hunnit växa till sig i ordentligt.
Medel längden för en tvillinggraviditet är 37v. V.37 kom och inga bebisar...för varje dag som gick undrade man om det skulle komma några bebisar och väntan blev lång. v.40 kom och fortfarande inga bebisar. Vid detta laget var det nu så tungt. Jag hade fått foglossningar redan i v.9 och haft svårigheter för att gå ganska länge. (kunde knappt gå ut till bilen innan det kändes som om ryggen skulle dela sig)
Tyvärr är sista symfos måttet i v.33 och det var redan då 37cm. Nyårsafton kom det blod på pappert och jag misstänkte det var slemproppen. På dagen v.40 var vi på ultraljud och tog ctg-kurva igen. Allt var bra med bebisarna och läkaren gjorde en
hinnsvepning..ooch ja...det gjorde vrål ont. Skulle det inte komma igång av sig själv nu så fick jag en tid för igångsättning v40 +2 allså den 29/1 kl:09:00. Men nej! tänkte jag det går ju inte..Då fyller pappa år =)
Nervöst åkte vi hem och berättade för svärmor som bodde hos oss för att passa Liam när förlossningen nu tänkt komma igång. Men vi berättade inte för några andra utan de skulle bli en överraskning Nästa dag packade vi iordning det sista, hyrde bilbarnstolar, tvättade bilen osv...Jag skrev en jätte kul dikt som jag skulle skicka ut till alla det sista jag gjorde innan det var dags så de fick lite att tänka på...
MEN den natten vaknade jag kl 01:30 med en värk..men kunde det verkligen vara så?? Jag gick upp och kissade och där på toaletten så visst är det en värk till jag känner?? Hamm går och lägger mig och försöker sova en stund vet ju hur det var sist då tog det en evighet och jag var så trött. Jag kröp ner hos Per igen men värkarna blev bara värre och värre..så jag väckte Per och sa att det var dags. När han såg att jag var ledsen undrade han varför jag inte väckt honom tidigare. Men jag ville ju vänta, ville vara hemma så länge jag kunde. Vi gick ner och skickade upp svärmor till Liam. Vi la oss i bäddsoffan en stund...men jag hade så jä-la ont konstant så Per kände att det är bäst att åka in direkt. Vi ringde in och bm som svarade tyckte vi skulle komma direkt. Vi duschade och gjorde oss klara. Jag hade sett de som var så fina på sina förlossnings foto så det tänkte jag med vara så tunika och leggings på (undra hur jag tänkte) jag kunde inte böja mig ner för magen så Per fick hjälpa..oj...vad det måste sett ut =)
Vi kom iväg, ringde till Stubb och sa att det var dags. Det roliga sms:et alla skulle få det kom aldrig i väg. kl 03:50 blev vi inskrivna. Jag hade planerat min förlossning och som Per säger skrivit en hel bok om hur jag skulle ha det..hihi. Jag skulle ha allll smärtlindring som gick att få. När vi ringer på klockan möter bm upp oss och frågar med ett stort leende på läpparna om det är jag som ska ha tvillingar och syftar på min enorma mage. Blir invisad till ett förlossningsrum och innan jag vet ordet av det så ligger jag i sängen i en sjukhusrock. Jag som gjort mig sånt besvär med tunikan. Jag skulle både ha lavemang och kissa när jag kom fram det blev inget av det. Bm kallade på en bm till och en usk. Sen var det full fart i rummet. Ctg kopplades, , jag var öppen 6 cm. Jag fick penicillin intravenöst mot att jag hade haft
gbs under grav. Det sprangs kors och tvärs hit och dit. Per tog fram choklad, vad bra sa bm något med energi det behövs, Ja! sa Per och stoppade munnen full.. hihii.
kl: 04:20 tar de håll på fosterhinnan och satte elektroder på bebisens huvud. Efter det hämtade de en "burrmaskin" liknar en rakapparat som ger i från sig ett burrande oväsen som de satte på magen för att väcka bebis 2 (Alex) som sov gott medans bebis 1 ville ut. Sen kommer bm och usk och sätter sig hos mig och förklarar att de utrymt rummet för att vid tvillingförlossning kan det snabbt uppstå akuta problem så det skulle vara lätt att ta sängen och köra i väg om det skulle vara så. Hon ville även att både jag och Per skulle förberedda oss på att en händelse som katasroffsnitt skulle kunna ske. Efter två minuter hade jag nog glömt bort detta igen. Det visade sig att det var försent för eda och jag fick lugnt nöja mig med lustgas. Men jag tyckte att det och värme dyna funkade ganska bra. Värkarna låg i topp hela tiden och gick aldrig riktigt ner i vila så smärtan började bli outhärdlig. Per sa till mig att andas i masken och jag andades och andades. Bm föreslog
sterila kvaddlar...och fy f-an vad det gjorde ont. Jag blev ett monster och skrek till bm att hon skulle lägg av. Ångesten bara rann över mig och istället för att kämpa på med andningen fick jag panik i stället. Kan än i dag känna ångesten som det smärtan gav. Den andra smärtan var hemsk men detta var ohanterbart. Den släpper sån tur är.
Helt plötsligt ser jag att båda bm:orna har skyddsförkläden på och undersköterskan med. Sen kommer Läkaren in och sen kommer barnläkaren...då förstod jag att nu var det dags att föda bebisar. 06:10 kom krystvärkarna. 06:26 föddes Colin och lades på mitt bröst, vet du vad det blev sa Per. Nej! en pojke sa han. Då har vi våran Colin sa jag. Därför heter Colin colin. Per klippte navelsträngen. Läkaren tryckte på min mage för att inte nästa bebis skulle svänga sig runt utan hamna rätt i kanalen. Colin, ja han fick ligga kvar hos mig ?! men kl: 06:30 tog de håll på nästa fostersäck då fick Per ta över lill killen och 06:32 kom krystvärkarna igång igen och 06:35 födds nästa bebis. Lilla Alex kom till världen. Tvillingarna mådde bra Colin vägde 3430g / 49cm och Alex 3310g / 50cm Moderkakan ville inte släppa så jag fick akapunktur i lilltårna..
Läkaren gratulerade och sa att detta var den smidigaste tvillingförlossning han varit med på =)
Efter allt kämpande fick vi in den goda frukost brickan, och det var verkligen gott! Jag var jätte hungrig! Det blev en dusch, väldigt skönt sen blev jag körd upp till bb i sängen med mina två knoddar liggandes mellan benen..Lustig känsla men ortoligt härlig..titta jag har två hihihi =)
Världens stoltaste
Alex var lite gul och fick därför bara 9 10 10 på Apgar. Sen blev det fika dusch och mys. Minns väl när jag ringer till mamma. Hon frågade mig. Vad gör du? Jag har fött barn. Neeej sa hon, du ljuger..nej det är sant och de små började gny i bakgrunden =)
Det fattas kanske hälften men det är detta jag minns!!