Just i dag känner jag mig verkligen som en trött småbarns mamma som önskar att hon kunde försvinna bort i en håla för att få vila hjärnan och öronen från allt skrik och gap. Nej Jag skäms inte över att erkänna att just i dag är jag så trött. Känns som om jag har bly på min axlar och tårarna är så nära emellanåt. Undrar när man ska få sova igen..slippa gå upp 5-6 gånger varje natt..Just i dag känns det som om den natten aldrig kommer att komma (men jag vet ju att den kommer...om ett par år) Just i dag skulle jag behöva vara Sandra...Just i dag känner jag mig som en tickande ångest bomb... Nej! Jag är inte rädd som så många andra för att berätta att just i dag är jag trött på vardagen, jag vågar erkänna att jag bara är människa...
Men i morgon är en ny dag med nya krafter. Så här är livet som mamma den som aldrig känt så här...tror jag ljuger!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar